Jag tycker om smörgåsgurka och köpte en burk.
Skruv. Skruv. Skruvade på locket.
Inget hände.
Bände med en kniv.
Inget hände.
Slängde in burkjäveln i kylskåpet eftersom inget hände.
Var sugen på en kvällsmacka med smörgåsgurka.
Vred. Vred. Och vred på locket.
Inget hände.
Slängde burkjäveln in i kylskåpet. Igen.
Tänkte öppna dörren och skrika ut min ilska till närmaste karljävel: Kom och öppna min burk!
Besinnade mig.
Gick och la mig istället.Störtsur.
Somnade till låtsassmaken av smörgåsgurka i munnen.
Köpte en burköppnare efter att min kunniga mästersyster informerat om affärernas utbud.
Det sa poff! Och nu…
Mumsar jag smörgåsgurka.
Varför har ingen talat om att det finns burköppnare för glasburkar?
Ibland känner jag mig som en kopia av Bridget Jones; vet ingenting och har ingen koll.
Oh fy fan, jag hade blitt galen jag med…
Kan själv! Kan själv! Kan själv! (med hjälp av en liten fiffig pryl)
Kram m