You are currently browsing the monthly archive for januari 2009.
På dörren till frysen har jag lappen med ovanstående rubrik och nedanstående text. Tänkvärt i vardagen när ekorrhjulet snurrar på som mest.
1. Summera din dag. Vad gick bra? Vad fungerade mindre bra? Om du inte orkar göra det varje dag, prova en gång i veckan.
2. Använd promenaden eller bilturen till och från jobbet till reflektion.
3. Sov på saken. Det är inte alltid så bråttom som det verkar.
4. Be några i din närhet säga stopp när du rusar på för mycket, någon du litar och lyssnar på.
5. Lägg in budskap på din dator som poppar upp slumpmässigt:
”Genom att göra mindre får du mer gjort!”
”Tänk efter: det som känns rätt kan vara fel.”
”Tid är allt du har.”
Det här fångade jag i linsen sist jag var i Kurkkio. En ovanlig syn måste jag säga; att ha rådjur utanför köksfönstret. Första gången man sett rådjur i trakten var på 1960-talet och därefter har det varit mer sällsynt menar mina föräldrar. Den nuvarande flocken är på sju stycken.
Varmare klimat=fler rådjur=fler fästingar. Inte bra med tanke på de övriga djuren på gården, men söta är de iallafall.

Ikväll har jag blivit bjuden på en underbar middag av en god vän. Spenatpasta. Jag lovar receptet kommer senare. Busenkelt. Till efterrätt blev det ekologiska praliner och en lektion i bloggens funktioner för vännen.
Jag är trött. Bums i säng. Schas på sig!
Nukkumhaan nyt!
Spenat(pasta)+(utbildning i)blogg(ens funktioner)=spenatblogg.
Aningen förvirrat inlägg måste jag säga.
Barn får sockerchock av för mycket godis och jag då? Förmodligen är det spenatchock.
Jag har tappat min inspiration att blogga. Det känns inte kul och när något inte är roligt då lägger jag oftast av. MEN istället har jag valt att slänga en varm filt över bloggen tills inspirationen kommer tillbaka, tills jag hittar tråden. Jag känner hur den sakta är på väg att ta form där jag sitter på en lånad och skön kontorsstol, borta är den förbaskade köksstolen jag suttit på. Lika skönt satt jag också på hästryggen häromdagen. Hästen gick som en gud! Jag var varm som en vedkamin, hästen hade silverfrost i hårremmen efter ridpasset. Själv lyste jag som midnattssolen trots januarikväll.
Ibland tappar jag greppet om tid och rum när jag får en magisk känsla. Helt plötsligt försvinner mitt tidsperspektiv…. Ni vet. Jag ska bara…Och vips så har det gått flera timmar. Ibland kan det handla om timmar och att jag tar fel på dagar, men nu har jag till och med tagit fel på månader. Teaterträningarna börjar i februari, INTE i januari – som jag skrivit i något tidigare inlägg. Än vet jag inte vad jag gett mig in i och det känns pirrigt.
Ikväll har jag och min ”hela-livet-vän” varit på Kontext vid Kulturens Hus. Vi åt middag och lyssnade på en fantastisk Åsa Larsson. En mysig aktivitet och glada i hågen åkte vi hem med varsin ljudbok om systrarna Hietala. Jag ska ge ljudböcker en andra chans, sist jag prövade somnade jag….Dagen avslutades med att en okänd man tyckte att jag var fin i håret….Ett bra slut på en trevlig dag och det är BARA tisdag! Det föder min inspiration och skapar pirr i magen.
Dags att slänga bort den där filten!


