När den här tjejen var mycket liten, sprang hon bakom Polly och drog henne i svansen.

-Jiiiida, Jiiida! (=Rida) Det skrek hon så fort Polly kom inom synhåll. Var det någon annan som red – gick hon alldeles bakom, höll i svansen. Polly sparkade ALDRIG.

De hade en mycket intressant relation, som barn och djur kan ha.

Traditionen att älska ridning lever vidare i familjen. Platsen och hästen heter dock något annat. Tjejen rapporterar att Lilleman aldrig få nog. Hästen har de hyrt flera gånger under semestern…. 45 minuter ute i skogen är alldeles för kort tid menar han….Lilleman har inte ens fyllt två och sitter som smäck i sadeln. Benen når inte nedanför sadelkåporna. Koncentrationen och fokuseringen är optimal. Han är ett med hästen. Kan vara en blivande Rolf-Göran Bengtsson. Sanna mina ord.

Maja

(Återigen på spaning efter kommande talanger)