är inget som tilltalar mig. Läste imorse att jag tillhör de trefjärdedelar som inte firar, detta enligt Kurirens mätningar. Lite ironiskt kan jag konstatera att det känns jäkla skönt att en gång för alla tycka som många andra. Oftast brukar jag tycka tvärs emot. Vad är det vi firar egentligen? Det har jag som aldrig förstått riktigt och kan Sveriges befolkning förvandlas till en skara som viftar med flaggor och skrålar “Du gamla, du fria” bara sådär? Nej, jag tror inte det, vi har liksom inte den passionerade traditionen att samlas och fira som grannländerna. Förutom midsommar då, DET hade varit en bättre dag att samlas kring istället och den diskussionen har funnits. Nåväl, det bästa är att dagen är röd och jag fick en dag för städ, tvätt och lite småjobb som jag inte hunnit med. Och jag kommer inte att fira nationaldagen förrän den infaller under midsommar. Känns mer rätt på något vis än 6 juni. Annars gillar jag firande och det vet ni ju.
1 comment
Comments feed for this article
juni 7, 2008 vid 11:39 e m
Avsändare Margareta
Läs om vår nationaldag här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_nationaldag
För övrigt håller jag med dig om att nationaldagen den 6e juni … kanske om de som växer upp nu lär sig att fira tillsammans med alla “nysvenskar”. Jag har däremot två kusiner som fyller år den 6e juni, syskon och med ett års mellanrum, något att fira.
I Sverige har vi inte upplevt något speciellt de senaste århundraden som t.ex. Norge och Finland.
Jag missade ju nationaldagen och den röda dagen, det hade jag gjort även om jag varit hemma, inte min arbetsvecka.
/Margareta G som försöker läsa lite bloggar, en per kväll för att se vad som hänt. Jag har inte haft tiden där nere.