att mitt liv är finfint just nu. Trots att att den initierade sluta-snusa kampanj i januari inte har slagit så väl ut. Fortfarande snusar jag lika mycket som förut och inte har guldtiorna vuxit. Onico har jag “glömt” att köpa.
Jag är en sann nikotinist och optimist. Nåväl, va spela det för roll…Det är en skitsak i det stora hela.
För jag möter så mycket spännande och roliga saker i mitt liv just nu. Jag känner också sådan värme av det fina jag får höra från personalen, att de uppskattar mina synpunkter och mitt sätt att leda och agera. Jag tror på att synliggöra människor, att skapa delaktighet och trygghet.
Sånt gör att mina misslyckade försök att sluta snusa inte känns som ett misslyckande. Tajmingen var inte rätt helt enkelt.

1 comment
Comments feed for this article
april 22, 2008 vid 11:37 e m
livsglimtar
Snusat har jag aldrig gjort men rökte som en borstbindare för så där 20 år sedan. Sonen kämpar på med Onico och jag tror att det funkar för honom.
Tänker på min äldsta vän som numera bor i Småland sedan många år, hon snusar, men skämdes för det inför mig. Visst är det äckligt att snusa..tycker jag och det vet hon. Att hon av alla skulle börja snusa är konstigt.
Du kommer säkert igen med att lägga av snuset, det tog mig tre gånger att sluta röka för att sluta röka om du fattar hur jag menar.
Natti natti nu är jag trött och ska nanna kudden!