You are currently browsing the daily archive for november 8th, 2007.
Att livet kan få ett snabbt och otäckt slut påminns vi om någon gång, antingen via medier eller att något händer en nära anhörig eller arbetskollega.
Igår drabbades invånare i min hembygd av en otäck olycka med tragisk utgång. Lantbrevbäraren förolyckades. Han är en kär och viktig person för många i de tornedalska byarna. En fru som inte längre har en man, en omtyckt arbetskollega som inte finns i livet längre, en bekant som bara försvinner så där, snabbt…
Jag har inga ord för det här, tragiskt och sorgligt. Just den korsningen passerar jag alltid på väg till Kurkkio.
Väl på kvällen samma dag var min mamma ute på den sedvanliga motionsturen med gammelponnyn Polly. När de passerade grannens brevlåda skyggade hon för den och kastade sig in på en helt annan väg. Detta har aldrig hänt tidigare!!! På väg hem skyggade hon återigen för brevlådan och mamma lugnade henne med ”Där finns inget farligt!”
Väl inne i köket berättade mamma om denna märkliga händelse för min pappa. Hur hästen skyggat för brevlådan. Pappa konstaterade:
- Det är väl självklart att hon skyggade för brevlådan, det var ju brevbärarens sista anhalt före olyckan……! Hon såg ju hans döda själ stå vid brevlådan.
Djur har ett sjätte sinne, det vet vi alla som umgås med djur. En del människor anser att en del händelser är fullkomligt naturliga och logiska, medan dessa kan vara onaturliga och ologiska för andra. Min pappa hittar alltid logiska förklaringar till allt, så blir det väl när man bejakar det sjätte sinnet och lever nära naturen.
- Ta väl vara på varandra, imorgon kan det vara försent!
En logisk och naturlig förklaring till att jag titulerades han häromdagen är mitt raka sätt att kommunicera.
Märkligt ändå! Att tjejer år 2007 inte kan kommunicera på ett rakt och ärligt sätt utan att bli kallad för han. Jag tycker också att det känns ”något konstigt” att ha genomgått könsbyte utan att jag märkt det i mina så att säga fysiska attribut. Det måste vara min passion för att bära slipsar…..
En annan mer logisk förklaring till att jag kallades han är nog felslag på tangentbordet. Och det här tycker jag är än mer märkligt….. Hur kan människor ha så bråttom att det inte uppmärksammar felskrivningar? Tillvaron känns jobbig måste jag medge…. Att vara språkpolis och han!
