You are currently browsing the daily archive for november 6th, 2007.
Idag fick jag ett besked som är svår att greppa:
Han har fullmakt till xxxxxx
Jaha, ja……!?!
Uppenbarligen besitter jag talanger som kan förknippas med det manliga könet eftersom jag idag är en han? Eller så måste personen som skrev ha haft fruktansvärt bråttom eftersom mitt namn Maja klart och tydligt fanns med i samma besked…
Noggrannt har jag studerat tangentbordet, avståndet mellan bokstaven a (han) och bokstaven o (hon) är långt…..Månntro vad detta ska betyda?
Nåväl, jag har ändå redan bestämt morgondagens outfit – det blir slips till skjortan - spelar roll om jag är en han eller hon.
I min börs har jag en lyckokrona, den har följt mig många år. Jag kommer inte ihåg hur och av vem jag fick den, men jag lämnar inte ifrån mig den. Hoppas att jag och min lyckokrona kommer att få många gemensamma år. Jag brukar använda den till att skrapa Triss-lotter och idag vann jag 100 kronor, högsta vinsten hittills i min Trisslotts-historia!
Tack tjej-gänget för gåvan som anlände idag, ska förvalta den med största omsorg. Jag ska låta lotten gona till sig ett tag på kylskåpsdörren. Förhoppningsvis kan det leda till en hög vinst och då får ni följa med och spendera vinsten. I promise !
Ikväll vill jag berätta en kort saga i kärlekens tecken.
För många är festivaler lika med junkfood, lera, smuts, bajja-majjor, trasiga tält, borttappade kompisar och en del alkohol. Men festivaler är för andra något mer, kärleken till musik och möjlighet att träffa någon som du inte skulle stöta på hemma i vardagslunken. En av de mest omskrivna festivalerna i Sverige, Hultsfredsfestivalen, har säkert bidragit till många möten. Jag vill berätta om ett.
För länge sedan åkte en strukturerad tjej till Hultsfredsfestivalen med sina tjejkompisar. Vi kan kalla henne för Soc-tanten – för alla vet ju att Soc-tanter är strukturerade människor som har ett otroligt ordningssinne (blottar jag nu en fördom och okunskap?). Vad Soc-tanten inte visste då denna vackra sommardag var att hennes framtid skulle förändras, när hon satt där på tåget som åkte genom Sverige klätt i sommarskrud. På festivalen stötte hon ihop med en sprudlande kille med tatueringar, vi kan kalla honom Doc Marten eftersom han var/är lite vild. Det var sann kärlek vid första ögonkastet, yin mötte yang. Många resor och telefonsamtal mellan södra och norra Sverige följde. Soc-tanten och Doc Marten flyttade ihop och flyttade runt i Sverige. Skaffade hund och flyttade ännu mer. Idag 13 år senare lever Soc-tanten och Doc Marten i högsta välförmåga med sina tre telningar i en norrbottnisk by, dock utan hund – men det kanske blir en om Doc Marten får bestämma.
Den här sagan tycker jag är så gullig och den är sann.

