Stark, modig och kreativ

Bästa låten just nu. Laleh är en sann inspiratör som går sin egen väg.

Gröna fynd

Traditionell rotslöjd där jag stod för den kreativa idén bakom skapelsen. Göta Jakobsson fixade det, som vanligt!

..och något nytt från Snö of Sweden.

Mitt armbandsdille når nya nivåer.

krulligt värre

Det är skönt att vila mitt huvud mot något ulligt nu när ekorrhjulet är igång igen och ska jag vara riktigt ärlig nu…? Så är det nämligen så att under det vackra lammskinnet döljer sig ett stort hål i skinnsoffan orsakat av byxor med vassa detaljer tillhörandes denna bloggerska. Jeflar och prkl*var ord som flög ur min mun när jag upptäckte det…..Irriterande. Ungefär som skäggväxt på hakan. Man vill inte ha det, men det finns där.

Skinnet är inhandlat från Eufåria i Svensbyn. Det är tvättbart och plädklippt. Riktigt chict blev det och den glamorösa julgranen ni ser vid sidan om är nedpackad och återuppstår förhoppningsvis nästa år i annan form.

Ha en fin lördag hörni!

(*Prkl= förkortning för perkele. Alltså helvete på svenska.)

Mumsfilibabba

Det är väl lite onödigt och tala om att den här typen av förpackningar får mig att gå i spinn! Det är nästan som ett Kinderegg. Och nej, jag har inte ätit upp allt julgodis, jag sparar det söta så länge som möjligt utifall att det skulle bli krig och brist på förnödenheter….

Sedan kan jag ju inte sticka under stol med att det dykt upp lustiga överraskningar i min brevlåda den senaste tiden. En cool almanacka för 2012 där jag och min reskompis är huvudpersonerna.

Som ni ser bjuder jag på en del av det käraste jag har – min fot! Och avslutningsvis delar av den här tidningen ska hängas upp på sovrumsdörren.

 Barnsligt. Kanske det. Men fan jag lever bara en gång och vem i helsike har sagt att jag är för gammal att hänga upp posters!

Tant Grön presenterar Kara-Mella stolen

Minns ni det omtalade objektet? Låt mig friska upp minnet, kolla här; Hur det började och sedan fortsatte det med…. Piraja renoverar stol!

Därefter valdes en färgglad förpackning. Sedan har det blivit lite vila, lite grov sandpapper, lite trälack, stadga stolen, fin sandpapper igen och sista lagret trälack. Och nu är den klar! (Ungefär ett år senare… Och säg inte att jag är långsam….!)

Här tänker Tant Grön ta på sig sina skor och hon är skitnöjd. Tack och bock säger tant till alla som arbetat med stolen som lystrar till namnet Kara-Mella!